Intelligenta och kompetenta personer tenderar i dagens samhälle att prioritera karriären framför att skaffa barn. Detta samtidigt som de på samhällets botten inte tenderar att göra samma prioritering. Det blir ännu tydligare om man studerar nativiteten hos utlandsfödda och barn till dessa. Fortsätter det i samma takt som nu så kommer samhället som vi känner det att gå under. Den fjärde industriella revolutionen ställer dessutom högre krav på kompetent arbetskraft och om den försvinner finns det ingen som kan upprätthålla välfärdssamhället. Det är uppenbart att vi måste göra något om vi inte ska gå ett dystert öde tillmötes. Självklart får gärna det nuvarande dekadenta väst gå under, men vi måste säkra existensen för vår ras.
Charles Darwins halvkusin Francis Galton anses vara den som myntade begreppet eugenik i slutet på 1800-talet. Eugenik definieras enklast som att man genom medveten avel förbättrar önskvärda egenskaper. Det motsatta är dysgenik. Hans teorier tog avstamp i Darwins Om arternas uppkomst, och samhällsdebatten tog fart. I Sverige är det Herman Lundborg som starkast kommit att förknippas med eugenik. Lundborg använder termen rashygien, vilket dessutom är den vanligaste översättningen av eugenik i det svenska språket. Han utgick dock ifrån den svenska folktypen och inte människor i allmänhet, därför är rashygien mer passande. Redan på den tiden, innan förlusten i andra världskriget, förstod man att människan stod inför ett existentiellt hot där man var tvungen att på konstgjord väg ersätta det naturliga urvalet. Människan måste ta vid där naturen tappat greppet.
Att förädla det egna folket är dock ingen ny företeelse, även om vetenskapen är relativt modern. Redan under antiken är det belagt att man sorterade ut och dödade missbildade och oönskade barn. I Sparta inspekterades varje nyfött barn av Gerousia, en aristokratisk samling äldre män som valdes på livstid. Dessa avgjorde vilka barn som var dugliga eller inte. Odugliga barn rensades ut och dödades. Det kan låta brutalt och främmande för oss men man ska komma ihåg att spartanerna av samtida historiska källor ansågs ha de vackraste kvinnorna och mest dugliga krigarna. Anledningen till det är flera men en är troligtvis den eugenik de tillämpade. Det finns fler exempel på samhällen som rensat ut oönskade element. Tacitus beskriver i Germania att germanska stammar dödade medlemmar som agerade fegt i krig och under Roms tidiga dagar, när det fortfarande var en republik, var det lagstiftat att fadern i familjen var skyldig att omedelbart döda ett missbildat barn. Även i Sverige finns det historier om oönskade barn som satts ut i skogen.
En uppdelning av flera som man brukar göra är mellan positiv och negativ eugenik, där man med positiv åsyftar åtgärder som ökar barnafödandet av för samhället önskade individer, och negativ där man bromsar barnafödandet av för samhället oönskade individer. Exempel på positiv eugenik är att ge ekonomiska incitament till utvalda individer eller klasser, eller konstgjord befruktning och äggtransplantationer där man tar ägg och spermier från önskvärda individer. Exempel på negativ eugenik är sterilisering och aborter av svaga och sjuka.
I och med att samhällsutvecklingen ställer allt högre krav på utbildning och kompetens har man börjat diskutera eugenik och etiken kring det mer och mer, även inom den politiskt korrekta forskarvärlden. New eugenics eller liberal eugenics är en term som myntades av bioetikern Nicholas Ager. Han menar att eugenik behövs i samhället men att det inte ska vara påtvingat från staten, utan det ska utgå ifrån individen, där föräldrarna ges möjlighet att själva ta informerade beslut utan inblandning från staten. Därför vill de öka möjligheterna för föräldrar att ta mer informerade beslut, bl.a. genom genmanipulation och konstgjord befruktning där föräldrarna kan välja genetiska egenskaper på spermier och ägg, men också genom abort. Abortering av oönskade foster har blivit allt vanligare sedan fosterdiagnostiken utvecklats. Fosterdiagnostik kan i ett tidigt stadium av graviditeten ge svar på om fostret har några defekter. Det är en teknik som utvecklas snabbt och idag kan man med stor säkerhet, och tidigt, få reda på om fostret har kromosomfel. Det har lett till att antalet barn som föds med kromosomfel har minskat drastiskt i Sverige. Mellan 2010 och 2014 föddes 2,1 barn av 1000 med kromosomfel medan det mellan åren 2015 och 2016 endast föddes 1,3. Den utvecklingen beror helt på fosterdiagnostik och föräldrar som valt att abortera missbildade foster.
Eugenik eller rashygien är en förutsättning för överlevnaden av vår ras. Det beror inte på att vi själva tycker så, utan det är naturens eviga och skoningslösa lagar som har de förutsättningarna. Vi kan bara försöka att implementera åtgärderna så humant som möjligt, vilket i vårt teknologiskt avancerade samhälle har blivit allt enklare. De ökade möjligheterna till fosterdiagnostik är ett exempel på hur man på ett humant och etiskt relativt okomplicerat sätt kan tillämpa negativ eugenik. Förutsättningarna är också fördelaktiga att på ett mer humant sätt även tillämpa positiv eugenik. Konstgjord befruktning sker idag nästan uteslutande på grund av infertilitetsproblem. I de fall där föräldrarna tar till dessa åtgärder är de noga med valet av sperma- och äggdonatorer. De väljer baserat på utseende, ras, intelligens, fysisk kapacitet osv. De flesta barn som föds som ett resultat av detta har mycket bra gener, betydligt bättre än genomsnittet. Ett sätt att öka antalet par som väljer konstgjord befruktning med utvalda donatorer skulle kunna vara att ge ekonomiska incitament till de som väljer det framför att skaffa barn på egen hand.
Om vi för ett ögonblick utgår ifrån att vi skulle leva i ett vitt, etniskt homogent samhälle, hur bör vi då implementera eugenik och rashygien? Behöver staten lägga sig i på individnivå? Eller räcker det med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för föräldrar att ta kloka beslut, genom så kallad liberal eugenik? Det är en fråga som inte bara är av etisk och moralisk natur, utan också av praktisk då det inte är hur enkelt som helst att avgöra vilka gener som är de mest önskvärda. Det går inte bara att värdera egenskaper enskilt, då en människa är som ett komplicerat ekosystem, där en liten förändring kan få stora följdverkningar på helheten.
Ett sätt att attackera problemet är att utgå ifrån prestation, d.v.s. hur väl man lyckas bidra till samhället, genom att mäta resultatet av individens arbete. George Bernard Shaw föreslog att man borde införa en kommitté som alla medborgare blir kallade till med ett par års mellanrum. Där ska de tvingas rättfärdiga sin rätt till liv genom att redogöra för vad de tillfört samhället. Anser kommittén att man inte gjort tillräckligt, att man är en större belastning än tillgång så bör inte samhället använda sina resurser för att hålla en vid liv. Det finns naturligtvis en massa risker med ett sådant system då mänskliga relationer och lojaliteter inte bygger på logik och det skulle uppstå friktioner som kanske är för svåra att överbrygga. Dock så är det ett intressant perspektiv som får tankarna att spinna vidare.
Hur ett framtida eugeniskt program ser ut är omöjligt att ge svar på idag då det även beror på yttre förutsättningar men att vi kommer behöva ta ställning till dessa frågor är helt uppenbart. Vi i Nordisk styrka har förstått hur långt den här dysgeniska utvecklingen har gått, därför riktar vi oss inte till alla medlemmar av den vita rasen, utan endast till de individer som lever upp till våra högt ställda krav och som har den rasliga överlevnadsinstinkt som krävs för att resa sig över detta dekadenta samhälle. Lyckas vi med den uppgiften så har vi redan kommit en bra bit på vägen med att rensa bort oönskade element. Därför är det viktigt att vi inte antar vem som helst utan har höga krav som i sig rensar ut de sämsta, antingen direkt vid ansökan eller med tiden när underliggande beteenden och personligheter blir mer uppenbara.
På sikt måste vi tackla problematiken som civilisationen ställt oss inför. Där det naturliga urvalet slutat verka vitaliserande på vår ras och där vi själva tvingas ta över den funktionen på konstgjord väg. Den här övergången är en evolutionär tröskel som vi måste ta oss över för att inte våra gener ska gå förlorade för alltid.
