Vad är moral och etik och hur skiljer sig vår moral och etik från den liberala demokratins?
Vad är etik och moral?
Människan är en social varelse, precis som våra förfäder varit i miljontals år. Vi har gynnats av att samarbeta för att tackla de utmaningar som naturen utsatt oss för. En förutsättning för att det ska fungera är att vi har en samsyn om vad som är rätt och fel, och hur man bör uppträda i kontakten med andra. Det är bland annat dessa frågor etiken behandlar, frågor som: Är det acceptabelt att ljuga eller dra en enkel vit lögn; kan det vara befogat att döda en annan människa; osv. Svaren på dessa frågor skiljer sig åt mellan olika kulturer och tidsepoker. Moralen kan definieras som hur väl en individ eller grupp lever upp till de etiska reglerna. Vad som är rätt och fel, alltså våra grundvärderingar, utgår i grunden från vår raskaraktär, våra instinkter. Dock kan grundvärderingar komma utifrån, som exemplet med den kristna moralen som påtvingades våra förfäder, men med tiden tenderar dock grundvärderingarna att återgå till de som harmoniserar mer med den egna raskaraktären, vilket de kristna reformationerna är exempel på.
Liberala värderingar
Efter slutet på andra världskriget förändrades maktbalansen i världen och den liberala demokratin blev den nya världshegemonin. Den är imperialistisk till sin natur, då den påtvingar sina doktriner på andra. Det är ifrån den liberala demokratin vi fått många av de värderingar som ligger till grund för vår nuvarande moral och etik.
Som exempel förkunnar jämlikhetsdoktrinen alla människors lika värde, ett begrepp vars innebörd förändrats över tid, från att i princip ha betytt att alla människor är lika inför lagen, till att det inte existerar några raser samt att individuella skillnader beror på miljö och inte arv. Andra exempel är utilitarismen, där lyckan anses som det högsta goda och det enda eftersträvansvärda och som sammanfattas i devisen ”största möjliga lycka åt största möjliga antal”, eller pacifismen, där all form utav våld är dåligt och ska undvikas, vilket ger upphov till en mängd dilemman där motstridiga värderingar vägs mot varandra.
Gemensamt för de liberal-demokratiska doktrinerna är att de saknar absoluta värden och visioner. De förkunnar en moral för ett folk som stagnerat i sin utveckling mot högre värden – värden som är högre än bara materialistiska. Deras drivkraft är istället helt materialistisk och de söker tillfredsställelse i överkonsumtion och i jakt på pengar och rikedom. De hamnar i ett ekorrhjul där de endast åtrår materiella ting, som att renovera köket, köpa en ny Iphone osv. Men när de väl införskaffat dessa saker så släcker det inte törsten efter mer, det tillfredsställer inte deras inre, utan de fortsätter på samma sätt, och jagar mer pengar för att skaffa än mer saker. Doktrinerna saknar även förankring i verkligheten, de anpassar istället verkligheten efter doktrinerna. Deras förnekande av genetiska skillnader mellan olika raser är ett exempel på det. Utilitarismens strävan efter maximal lycka strider dessutom mot naturens kompromisslösa lagar.
Vår moral och etik
Vår moral och etik förkunnar att den absoluta sanningen är en dygd och inga naturvidriga doktriner får stå i vägen för den. En vetenskap som bygger på den principen ligger till grund för vår världsåskådning, alltså hur vi ser och tolkar naturlagarna. Vår strävan är mot allt högre livsformer och vi ser inte människan, eller ens vår egen ras, som slutprodukten. Denna strävan sammanfattas kanske bäst av Friedrich Nietzsche i ”Så talade Zarathustra”:
”Du ska leva ditt liv som om du blott vore en bro mellan apa och övermänniska.”
I och med det erkänner han evolutionen som grunden för vår existens, samtidigt som han förstår att vi, människan, inte är slutmålet med evolutionen, utan att vår uppgift är att bana väg för nästa steg i evolutionen, vilken han kallar övermänniskan. David Lane sammanfattade detta ur ett för oss mera subjektivt perspektiv, med De fjorton orden:
”Vi måste säkra existensen för vårt folk, och en framtid för våra vita barn.”
Att leva sitt liv i enlighet med denna strävan är att leva enligt en högre moral. Det kan sammanfattas i några enkla etiska regler:
- Det är din plikt att uppnå din fulla potential, så att du efter bästa förmåga kan tjäna din ras.
- Du ska reproducera dig inom din egen ras, samtidigt som du respekterar det högre målet med vår existens – att uppnå övermänniskan. Vilket innefattar raslagar och rashygien.
- Du har definitivt ett existensberättigande, men det ger dig inte rätten att bedriva rovdrift på naturen och hennes ekosystem. Du ska istället verka för dess bevarande, mångfald och förstärkande.
- Du ska inte ljuga eller bedra dina rasfränder, inte heller bete dig bedrägligt mot rasfrämlingar.
- Du ska i övrigt bete dig på ett sätt som är värdigt en medlem av den vita rasen.
Att leva sitt liv i enlighet med denna strävan är att leva enligt en högre moral, och endast den som kan leva upp till denna högre moral accepteras som medlem i Nordisk styrka.
